fredag 30 juli 2010

Hemmagjort





Jag har två nya favoriter. David Guetta står för båda.




1. Videon till Kelis Acapella. Snygg. Flummig. Etno. Lite som Janet Jacksons Together Again från -98. Nittiotalet kommer igen. Ohoj. Fastän nu i mer färg. Mer naket. Mer av allt. Kelis är en supersexig amazonjägare med pilbåge. Schysst kombination tycker jag, att blanda lite elektrisk klubbhouse med Moder Jord och supersöta fjällhundar.




2. Låten Commander med Kelly Rowland. Grym låt. Fetast produktion. Men, Kelly har plankat Rihanna-gnäll och tagit av sig byxorna som fröken Gaga. Herregud vilket brist på fantasi tänker jag. Hemskt tråkigt på en sådan fet låt. Inte för att låten för den delen heller är superexperimentell. Den är kommersiell, gångbar och ja, en fet hit. Commander är bättre än Acapella helt enkelt därför att den är slightly råare, smutsigare, svartare. Inte black metall kanske, men tillräckligt hårt för att riskera rutschbana.



Slutsats: Jag skulle på förhand våga kalla det ren perfektion om Kelis hade fått Commander istället. Då skulle man slippa en tråkig video med Kellys rumpa/lår/ben i fokus och istället fått en perfekt kombination av en glansig superhit inlindad i Kelis känsla för estetik och nytänkande. Aldrig kan man få allt på samma gång. Det man vill ha gjort får man göra själv.

fredag 23 juli 2010

Intro

Det här är introduktionen.



Det här är ansatsen. Begynnelsen. Förspelet.



Det här kommer att bli fantastiskt. Overkligt. Svindlande.



Det här kommer vara din inspiration. Din oas. Din fristad.



Det här låter mycket fetare in english.



Med beats.



Slut på introduktionen.

onsdag 21 juli 2010